Finland har sedan länge haft en liknande lagstiftning om sotning som den i Sverige. Man har dock ingenting som liknar vår brandskyddskontroll utan finska räddningstjänsten genomför ibland brandtillsyner i bostadshus, men som då gäller det övergripande brandskyddet i bygganden. Fram till och med 1 januari 2019 hade räddningstjänsterna ansvaret för sotningen i villor och fritidshus. Imkanaler i storkök var inte reglerat i lagstiftningen. Man hade som i Sverige ofta lagt ut sotningen på privata företag och i enstaka fall genomförde man sotningen i kommunal regi.

I januari 2019 släppte man på lagstiftning, så att vilket företag som helst med behöriga sotare fick erbjuda sina tjänster till fastighetsägarna. Sotning ska genomföras 1 gång per år i samtliga aktiva eldstäder i permanentboende byggnader och en gång vart tredje år i fritidshus. Det finns inga alternativa frister för trivseleldning som det finns i Sverige. Det är fastighetsägaren som har ansvaret att sotning genomförs.

Konkurrens- och konsumentverket har dragit upp riktlinjer för marknadsföringen av sotningstjänster. Sotningsföretag får inte i sin reklam föreslå konsumenten en individuell sotningstidpunkt och kräva att konsumenten tar kontakt för att komma överens om en ny tid, om den föreslagna tiden inte passar. Kunden är inte skyldig att reagera på den föreslagna tidpunkten för sotning. Sotningsföretag får inte heller gå och utföra sotning utan beställning. Kunden ska bekräfta den sotningstidpunkt som eventuellt föreslås i marknadsföringen, annars kommer sotaren inte.

I och med att man frångick distriktssotningen upphörde också prisregleringen av sotningstjänster. Sotningsföretagarna bestämmer själva priserna för sina tjänster, och därför varierar sotningspriserna och grunderna för dem mellan olika företag. Det är skäl att säkerställa priset på sotningen eller åtminstone grunderna för fastställande av priset av företagaren redan vid beställningen. När man beställer sotningstjänster är det vanligen fråga om hemförsäljning eller distansförsäljning. Sotningsföretag är skyldiga att informera konsumenten om priset på sotning innan beställningen görs till exempel i den reklam som lämnas i postlådan eller på företagets webbplats.

Också i fortsättningen får endast sotare utföra sotningsarbete. Med en sotare avses en person som avlagt yrkesexamen för sotare eller yrkesexamen i husteknik, kompetensområdet för sotning. Det ställs i räddningslagen inga andra krav på sotningsföretag. På samma sätt som i fråga om andra tjänster som tillhandahålls i hemmet tillämpas konsumentskyddslagen och konkurrenslagen även på tillhandahållande och marknadsföring av sotningstjänster.

Till övriga delar är bestämmelserna om sotning oförändrade. Skyldigheten för en byggnads ägare och innehavare att se till att eldstäder och rökkanaler sotas regelbundet kvarstår oförändrad. Skyldigheten har förtydligats särskilt i fråga om underhållet av eldstäder och rökkanaler. Sotningsskyldigheten inbegriper också att stegar, delar av tillträdesvägar och säkerhetsutrustning på tak hålls i sådant skick att sotningsarbetet kan utföras säkert.

Sotaren ger kunden ett intyg över utfört sotningsarbete. Vid behov kan intyget användas för att visa den räddningsmyndighet som utövar tillsyn att fastigheten har sotats på ett korrekt sätt. 

Det är det Finlands inrikesministerium som handhar sotningsfrågorna i landet. De har nyss överlämnat en utredning om sotningsreformens konsekvenser till Finlands riksdag. De har bland annat gjort följande observationer:

• Räddningsverken gav aktivt information om lagändringar under övergångsperioden när sättet att ordna sotningstjänster varierade mellan olika räddningsverk och även inom enskilda räddningsverks områden.
• I november 2019 och januari–februari 2020 genomförde Sotningsbranschens Centralförbund genom Brandskyddsfondens finansiering en tvådelad riksomfattande sotningskampanj. I kampanjen Kummalle soitetaan? (Vilken ringer du?) påmindes husägare om att de skulle beställa sotning.
• Husägare bör påminnas om vikten av regelbunden sotning året runt, inte enbart när uppvärmningssäsongen börjar. I kommunikationens innehåll är det också bra att beakta upphörandet av prisregleringen av sotningstjänsterna, vikten av att begära prisinformation om sotning och förvaringen av sotningsintyg
• Försäkringsbolagen har uppdaterat sina försäkringsvillkor för sotning.
• Sotningsföretagen har skapat och uppdaterat sina webbplatser, där det också är möjligt att beställa sotning. Olika serviceplattformar har skapats för att boka och beställa sotning.

I och med att distriktssotningssystemet och prisregleringen av sotningstjänster upphört har sotningsföretagen varit tvungna att ändra sin marknadsföring så att den motsvarar nuläget. Bland responsen förekommer bekymmer för sotarnas kompetens, tillgången till sotningstjänster och sotningsintyg, en även för sotningsmeddelanden som delats ut i postlådor. Enligt konsumentombudsmannens riktlinje kan begreppet sotningsmeddelande inte användas vid marknadsföring av sotningstjänster

Det allmänna syftet med sotningsreformen var att främja byggnaders brandsäkerhet genom att bestämmelserna om sotning förtydligades och uppdaterades. I praktiken gjordes inga ändringar i vare sig skyldigheten att sota i byggnader eller intervallerna mellan sotningarna i bostadshus. Syftet med lagändringarna var dock att underlätta beställningen av en sotningstjänst hos en önskad företagare och att tillhandahålla tjänsten till konsumenten vid lämplig tidpunkt.

Sotbränder

En andel om 15–18 procent av bränderna i byggnader har sitt ursprung i eldstäder eller rökkanaler. Omkring en tredjedel av bränderna i eldstäder och rökkanaler är soteldar, vilket innebär i genomsnitt tre hundra bränder per år, och antalet bränder orsakade av skador på eldstäder och rökkanaler är mindre än hundra per år. År 2020 statistikfördes 256 soteldar och 91 bränder orsakade av skada på eldstad eller på rökkanal. Enigt en analys som gjorts av Östra Finlands universitet är det inte möjligt att utifrån räddningsväsendets statistik dra slutsatser om hur sotningsreformen har inverkat på brandsäkerheten i byggnader.

I allmänhet kan antalet bränder med ursprung i eldstäder och rökkanaler minska av att eldstäder i dag i mindre utsträckning används som den huvudsakliga uppvärmningsformen. Å andra sidan används eldstäder i större utsträckning som ytterligare uppvärmningsform.

Sotningsplikten

I sotningsreformen behölls skyldigheten att sota eldstäder och rökkanaler i byggnader oförändrad. Intervallerna mellan sotningarna i bostadshus förblev oförändrade, vilket innebar att behovet av sotningstjänster inte förändrades till följd av lagändringarna. Behovet av sotning av eldstäder och rökkanaler påverkas av hur mycket och på vilket sätt eldstaden används.

I sotningsreformen kompletterades skyldigheten att sota eldstäder och rökkanaler i byggnader med skyldighet att hålla eldstäder och rökkanaler i sådant skick att de kan användas på ett säkert sätt. I praktiken har detta inneburit att eldstäder ska användas i enlighet med bruksanvisningen och att man måste reagera på sådana fel och brister som sotaren observerat och som kan medföra brandrisk.

Syftet med räddningsväsendets ansvar att ordna sotningstjänsterna och syftet med prisregleringen var att säkerställa tillgången till sotningstjänster till ett skäligt pris, även i glesbygderna. I distriktssotningssystemet ansåg dessutom många att det var myndigheternas eller sotarens ansvar att ta hand om sotningen.

Kommunikation och påminnelser om skyldigheten att sota i byggnader är viktiga för att sotningsskyldigheten ska kunna fullgöras. Problemen med hemförsäljningen och distansförsäljningen har ökat något, eftersom sotning oftast beställs per telefon eller i allt högre grad via onlineplattformar

Enligt de svar som gavs av sotningsföretagen i utredningen vid Östra Finlands universitet är orsaken till de längre sotningsintervallerna delvis att de flesta sotningsbeställningar görs på hösten, antalet kunder har ökat och fastighetsägarna avsiktligen förlänger sotningsintervallerna. I svaren lyfte företagen också fram att de boende tror att de kan göra sotningen på egen hand eller bestämma sotningsintervallet själva utifrån användningen av eldstaden och sotningsbehovet. Dessutom poängterade de tillfrågade att man helt enkelt bara kan glömma att beställa sotning, om sotaren inte säger till om det särskilt.

Trots distriktssotning hade fastigheter tidigare svårt att skaffa sotare i glesbefolkade områden, men även i tättbefolkade områden. Problemen med tillgången har framför allt drabbat glesbygder, till exempel skärgården och regioner med stor andel fritidsbostäder.

• Erfarenheten visar att det vanligast att använda en känd sotare. Konsumenterna har inte ansett att det blivit svårare att beställa sotare.
• Tillgången till sotningstjänster har varit så gott som oförändrad. Bristen på tillräckliga och lättillgängliga sotningstjänster har varit och är fortfarande mycket lokal.
• Sotningstjänster efterfrågas och tillhandahålls i ett större geografiskt område än tidigare. På grund av längre restider är antalet objekt som sotas per dag mindre än tidigare.
• Jämfört med tidigare ökar efterfrågan på sotningstjänster framför allt på hösten och i början av uppvärmningssäsongen. Sotning kan dock utföras året runt.

I sotningsbranschen har årets högsäsong alltid varit på hösten, i början av uppvärmningssäsongen. Då överskrider efterfrågan på sotningstjänster på många orter tillfälligt det lokala utbudet. Detta återspeglas framför allt i att sotare inte kan ta emot nya beställningar direkt, utan att beställare kan behöva stå i kö innan de får sotning. Enligt Sotningsbranschens Centralförbund har de sotare som är medlemmar i förbundet i stort sett en oförändrad kundkrets

Vid räddningsverkens insamling av respons gäller de missnöjda kommentarerna främst tillgången till sotningstjänster. Enligt fritextsvaren är det svårt att få tag i sotare och sotare svarar inte alltid på begäran om kontakt. Om man får tag i en sotare, kan man få en sotningstid om flera månader eller så meddelar sotaren att nya kunder inte kan tas emot..

En liten del av problemen med tillgången till sotningstjänster kan också bero på att sotarna, efter att distriktssotningen upphörde, har fått välja sina kunder. Om en sotningsföretagare sedan förut känner till fastigheterna i ett område, tar sotaren inte nödvändigtvis emot en beställning från en fastighet med eldstäder som är svåra att sota, eller om det har funnits problem med betalningen av en tidigare sotningsräkning

Sotningsintyg

Sotaren ska ge kunden ett intyg över utfört sotningsarbete. Ett av syftena med lagändringarna var att stärka sotningsintygets betydelse och informativitet. Utifrån sotningsintyget bör kunden kunna känna till vilka åtgärder priset på sotningsarbetet inkluderar och även vid behov kontrollera att innehållet i sotningsarbetet stämmer överens med kraven. Genom ett sotningsintyg kan ägaren till byggnaden vid behov för räddningsmyndigheten eller försäkringsbolaget visa att sotningen har skötts på behörigt sätt.

Enligt Sotningsbranschens Centralförbund var ett nytt fenomen under 2021 att kunden endast beställde sotning av rökkanalen hos en sotare och ägaren till byggnaden rengjorde eldstaden på egen hand. Ett sådant sotningsarbete uppfyller inte den sotningsskyldighet som fastställs i räddningslagen. Sotaren kan inte ge kunden ett sotningsintyg över ett partiellt utfört sotningsarbete.

Priset för sotningen

När distriktssotningen upphörde, upphörde också prisregleringen av sotningstjänster inom distriktssotningssystemet. Räddningsverken fastställer inte längre prisgrunderna för sotning, utan det görs av varje företagare själv. Enligt bedömningar kommer dessutom priserna och prissättningsmodellerna sannolikt att variera från ort till ort och från företag till företag samt beroende på sotningstidpunkt, när sotningen blir beställningsbaserad

Enligt utredningen vid Östra Finlands universitet varierade priset för en standardsotning mellan 39 till 80 euro. Genomsnittspriset för en sotning har också stigit något under de senaste åren. Priset på sotning varierar ganska mycket mellan olika sotningsföretag. Mer än det pris som tas ut för sotning har lagändringarna påverkat sotningsföretagens sätt att informera om sina priser. Enligt konsumentlagstiftningen ska priset på en tjänst, oberoende av bransch, alltid vara känt för konsumenten innan tjänsten beställs. Om en sotning kan bokas via en webbplats, ska prislistan vara en del av bokningsprocessen.

Det verkar som om att konsumenterna inte helt uppfattat att prisregleringen av sotningstjänsterna har upphört, eftersom endast omkring hälften av kunderna kontrollerade priset på sotningstjänsten innan de beställde tjänsten. Att en kund använder samma sotare år efter år kan göra att kunden glömmer att kontrollera priset på sotningen eller anser att det inte finns något behov av att få exakt prisinformation.

Kvaliteten på sotningen

I sotningsreformen behölls kravet på sotare att avlägga yrkesexamen för sotare, det vill säga att vara sotare är ett reglerat yrke. Yrkesexamen ansågs vara en tillräcklig metod för att säkerställa kvaliteten på sotningstjänsterna och sotarens kompetens att utföra sotningsarbete. I sotningsarbetet ska sotaren iaktta god sotningssed. Med god sotningssed avses Sotningsbranschens Centralförbunds arbetsanvisningar för sotningstjänster och anvisningarna är därför bindande för tjänsteleverantörerna.

Sotningstjänsterna omfattas även av de allmänna kvalitetskraven på tjänster enligt 8 kap. i konsumentskyddslagen (38/1978). På grund av konsumentskyddet innehåller räddningslagen tämligen detaljerade bestämmelser om innehållet i sotningsarbetet. En kunds upplevelse av sotningstjänstens kvalitet påverkas inte enbart av det tekniska utförandet av sotningsarbetet utan också av hur kundbetjäningen har lyckats, om marknadsföringen av sotningstjänsten har varit korrekt och om prissättningen av tjänsten har varit tydlig.

Konsekvenser

I samband med lagändringen uppskattades antalet sotningsföretag öka, eftersom det blev möjligt att starta företagsverksamhet och komma in på marknaden utan att behöva vinna konkurrensutsättningen i sotningsdistriket. Dessutom förväntades branschen till följd av upphörandet av distriktssotningen locka sotare som hade gått över till andra arbetsuppgifter, till exempel efter att ha förlorat konkurrensutsättningen i sotningsdistriket. Därutöver skulle det bli enklare att vara sotningsföretagare på deltid.

• Sotningsbranschens Centralförbund har beräknat att det i dag finns 600–700 sotare i Finland.
• Merparten av företagen är fortfarande lokalt verksamma företag och företag drivs av en enda sotare.
• Nya företag har etablerats i branschen. I början startades företagen av anställda som redan hade arbetat i branschen, men nu har branschen även nya aktörer.
• Trots att skyldigheten att sota i byggnader skapar en solid grund för sotningsföretagens verksamhet, har konkurrensläget medfört normala risker för företagsverksamheten i branschen.

Register över sotare och sotningsobjekt

I Finland finns ännu inget centralt register över personer med sotningskompetens och det finns inte heller något centralt register över sotningspliktiga objekt. Behovet av sådana register har av utredningen bedömts som stort. För konsumenter som använder sotningstjänster handlar registret över sotarkompetens i praktiken om att hitta kontaktinformation till sotare, samt att kunna kontrollera att den anlitade sotaren innehar rätt kompetens. För sotningsföretag handlar registrering av sotare om övervakning av att sotningstjänster inte tillhandahålls utan kompetens att utföra sotningsarbete.

Ett register över sotning i bostadsfastigheter har föreslagits för att det ska vara möjligt att närmare följa upp hur skyldigheten att sota i byggnader fullgörs och hur fel i eldstäder och rökkanaler utvecklas. Dessutom är företag intresserade av registeruppgifterna till exempel i syfte att rikta marknadsföring av tjänster

För sotningsföretag handlar registrering av sotare om tillsyn över ett reglerat yrke och om övervakning av att sotningstjänster inte tillhandahålls utan kompetens att utföra sotningsarbete. Sotningsbranschens Centralförbund och Konkurrens- och konsumentverket har fått ett antal kontakter där det misstänks att personer som inte haft en sådan behörighet för sotare som krävs i räddningslagen har arbetat som sotare. Sotningstjänster får såsom andra tjänster inte annonseras med felaktiga eller vilseledande uppgifter.

När det gäller registrering av uppgifter om sotning i bostadsfastigheter har det föreslagits att sotarna skulle registrera sotningsuppgifterna antingen i räddningsverkens system, i fastighetsregistret eller i något annat riksomfattande register. Ett register över sotning i bostadsfastigheter ska vara avsett för en närmare övervakning av att skyldigheten att sota i byggnader fullgörs. Trots att några bestämmelser inte har utfärdats om en uttrycklig skyldighet för byggnadsägare att lagra sotningsintyg, kan det generellt taget antas att sotningsintyget är ett sådant dokument som fogas till fastighetens underhållshandlingar.

Slutsatser

Genomförandet av sotningsreformen har gått som förväntat, och några oväntade effekter har inte uppstått. Husägarna använder sotningstjänsterna på samma sätt som tidigare och tillgången till sotningstjänster har varit tillräcklig. Användarna av sotningstjänster har i allmänhet varit nöjda med den tjänst de fått. Priset på sotning har varit fortsatt rimligt, även utanför tätorterna. Nya företag har kommit in i branschen och volymerna för utbildningen av sotare ökar

Det finns ett behov av att även framöver förmedla mångsidig och regelbunden information om sotning av eldstäder och rökkanaler i byggnader. Utöver sotningsskyldigheten finns det fortfarande behov av att förmedla information om att prisregleringen har upphört, om behovet av ett sotningsintyg och om att sotaren inte kommer och sotar om en sotning inte har beställts