Dagens sotare använder förbättrade varianter av de gamla verktygen. Fortfarande används många av de gamla namnen och begreppen av sotare nu för tiden. Man använder också nya förbättrade metoder för bättre arbetsmiljö, till exempel kan man ibland sota nerifrån med hjälp av ett roterande stavpaket. Dock föredrar många sotare fortfarande den traditionella metoden att sota från taket.
Krejs
Krejset är den sotarviska eller borste som sotaren sänker ned i rökkanalen för att borsta bort sotet från kanlens väggar. Det finns många hundra olika sortera krejs för sotaren att välja mellan beroende på vilket typ av skorsten som ska sotas, hur stor pipan är och hur hårt kanalen är nedsotad.
Rakt stålkrejs
Ett krejs som används till böjda insatsrör eller modulskorstenar. Det har rakt ris som inte fastnar i skarvarna
Böjt stålkrejs (Viska)
Ett böjt krejs som lättare river med sig sot på vägen ned mot eldstaden. Det kan vara från 80 mm upp till 230 mm och bestå av två till sju var med ris.
Dubbelt stålkrejs
Om man har två varv med ris som är böjt åt varsitt håll river den med sig sot åt båda hållen. Används om det finns mycket sot i kanalen.
Nylonkrejs
När man behöver vara försiktig med kanalväggen använder man ett nylonkrejs. Det finns i olika storlekar och styvhetsgrader. Det gäller att välja rätt krejs till kanlaen – inte för kraftigt, så kan man skada kanalen – inte för mjukt, då blir det inte rent. Sotaren vet av erfarenhet vilket krejs som är lagom.
Stånka
Om ett krejs är större än 250 mm i diameter kallas det för en stånka. Det används i stora skorstenar eller där flera pipor går ihop till en större kanal. Det finns stånkor som är 80 – 100 cm stora.
Fyrkantskrejs
Innan man ska renovera en rökkanal måste det bli helt rent. Då använder man en fyrkantskrejs som trycker bort sot ända ut i hörnen. Detta sliter hårt på kanalväggarna så metoden används bara innan glidgjutning eller annan typ av renovering.
Kakelugnspipis
För att få rent i sidokanalerna på en kakelugn för man upp ett mindre krejs genom sidoluckorna. Det sitter på en böjbar järntråd som gör att man kan skjuta ett krejs genom en smal kanala´.
Trådskaft
Ett böjbart skaft används tillsammans med en kakelugnspipis eller en uppstötare för att stöta krejset genom kanalen.
Uppstötare
En uppstötare sitter på ett långt skaft och förs – som namnet säger – upp genom kanalen underifrån.
Sotarlina
Linan är sotarens viktigaste verktyg. Den finns i olika material och varje sotare har sin favorit. Förr i tiden köpte man linor från specialiserade repslageri men nu handlar man över nätet som alla andra.
Nylonlina
Nylonlinan är numera den vanligaste typen av lina. Den är lätt och stark och drar inte åt sig fukt eller sot.
Kätting
Om man ska rensa en kanal efter soteld eller ska hålla kanalen öppen under pågående sotbrand, måste man ha en lintyp som inte brinner av. Då använder man en vanlig järnkätting (och så tjocka handskar, förstås).
Hampalina
Många sotare föredrar hampalinor i stället för nylon. Hampa är ett naturmaterial som är lite mjukare och lättare ann arbeta med, men drar åt sig vatten och smuts lättare.
Olika sorters lod
Någon form av tyngd som sitter i änden av linan, kallas för lod. Olika typer av lod används för olika arbeten. Här har vi litat några av de vanligaste typerna av lod.
Järnlod
Sotarens vanligaste lod är gjort av järn. Det vägen mellan 1 – 1,5 kg
Gummilod
Om man vill arbeta lite tystare så kan man välja ett gummiklätt lod. Det har en järnkärna och väger också mellan 1 – 1,5 kg
Karteringslod
Vid kartering av rökkanaler, dvs när man tar reda på vilken kanal som går till vilken eldstad, använder man ofta ett karteringslod. Det är ett mindre lod som väger 400 – 500 gram och fästs med en tunnare och smidigare lina än den man har vid sotning.
Rullod
Används om pipan går snett nedåt eller om det finns böjar i kanalen där man riskerar att fastna. Ett rullod väger uppåt 2 kg eller mera.
Klocklod
Ett blylod som används vi mycket smala kanaler. Det är ca 40 mm i diameter och väger ca 1 kg.
Spetslod
Detta lod används för att spräcka stenar eller för att ta bort fågelbon. Det väger från 2,5 kg och uppåt.
Sotraka
Olika soters rakor och borstar används för att få ut sotet från eldstaden på ett säkert och dammfritt sätt.
Skrapjärn
Ett skrapjärn använder sotaren för att skrapa rent eldstaden från fastbränt sot och för att rensa upp inuti värmepannor.
Sotraka
Sotrakan har man till att skrapa ut sotet från eldstaden ner i någon form av obrännbar spann eller asklåda.
Sudd
Sudden är en mjukare borste som man framförallt använder i vedspisar och mindre kaminer.
